Våra tips för att göra din produktion mer Co2 effektiv

Hur minskar jag utsläppen från transport? 

Undvik flygresor om andra alternativ finns.

Gör inte fler resor än nödvändigt. Om flygresor måste göras så se till att endast de som verkligen behöver åka åker. Försök att samåka och samköra bilresor och transporter. Välj fossilfria alternativ för de resor som är nödvändiga. Stora klimatvinster (och vinster för luftkvaliteten i städer!) kan göras om du  hyr en elbil eller elskåpbil istället för de fossildrivna motsvarigheterna. Om det inte är möjligt att hyra eldriven transport så använd biodrivmedel istället för fossila bränslen.

Hur ser det ut i filmbranschen?

Från de klimatberäkningar för filmproduktion som hittats under förarbetet för klimatkalkylatorn framgår tydligt att transportutsläpp står för den i särklass största delen av utsläppen. Utsläppsberäkningar för två svenska produktioner, Det mest förbjudna (2016) och Bäckström (2019), visar att transport står för 71 respektive 56 % av utsläppen. I båda fallen stod flygresor för majoriteten av utsläppen, följt av bilresor. Även för internationella filmer verkar transportutsläppen vara den stora boven- för Age of Stupid (2009) står transportutsläpp för 80 % av utsläppen, både under produktion och promotion. Utsläppen från promotion av filmen är nästan 40 % av de totala utsläppen (från produktion och promotion), vilket visar på vikten av att tänka på klimatarbetet även i denna fas.

Hur har vi räknat?

Utsläppen för transport tar hänsyn till utsläpp vid produktion av transportmedel och bränsle, samt de utsläpp som sker vid användning (förbränning). Kollektivtrafik i staden (tunnelbana, stadsbuss etc.) räknas inte med, då det har mycket liten påverkan och är krångligt att fylla i. I examensprojekten vid SKH är det ovanligt att flyg används, men flygresor står för de största utsläppen i filmbranschen generellt och har därför tagits med.

Hur minskar jag utsläppen från scenografi?

För att minimera utsläppen från scenografi, rekvisita och kostym kan du luta dig mot the 3 R’s: Reduce Reuse Recycle.

Reduce – Fundera över vilken rekvisita du verkligen behöver, går det att ändra små detaljer i manus eller planering så att du minskar mängden rekvisita som behövs? Går det att minska storleken på eventuell modellbygge?

Reuse – Undvik att köpa nytt. Använd det som redan finns: hyr, låna eller köp begagnad rekvisita. Se också till att den rekvisita du använder kan återanvändas av andra. Det kan till exempel handla om att se till så att skolan har ett system för att det ska gå smidigt att hitta och återanvända rekvisita som redan finns på plats. Försök att undvika långa biltransporter för att hämta begagnad rekvisita.

Recycle – Om rekvisitan inte är i återanvändbart skick efter inspelningen: se till att den återvinns på rätt sätt.

Hur ser det ut i filmbranschen?

Det är svårt att hitta bra utsläppsdata för scenografi, och därför är många av de klimatberäkningar som gjorts för scenografi osäkra. För Bäckström (2019) räknas scenografi och rekvisita ihop och är tredje största utsläppskategorin efter transport och boende, med 11 % (27 ton) av de totala utsläppen . För den del av inspelningen som gjorts i Sverige är scenografi däremot den största utsläppskategorin med 28 %.

Uträkningarna bygger på ekonomisk utsläppsdata, vilket innebär att den har stor osäkerhet. För Det mest förbjudna (2016) görs en  uträkning på ett studiobygge av ett litet hus gav och ger ett utsläpp på 1800 kg CO2e, vilket motsvarade 4 % av filmens totala utsläpp. Detta exkluderar möbler m.m. som de räknar som rekvisita. Studiobygge är därmed den fjärde största utsläppsfaktorn för filmen efter transport, boende och kost. Sammanfattningsvis kan sägas att utsläppen från scenografi varierar mycket, dels för att utsläppen beräknats på olika sätt, men också för att mängden scenografi skiljer sig mycket åt mellan projekt. Men för filmer med mycket scneografi verkar det kunna vara en av de stora utsläppsfaktorerna.

Rekvisita: Precis som för scenografi är det svårt att hitta bra utsläppsdata för rekvisita, och de få klimatberäkningar som finns för rekvisita i filmproduktion är osäkra. Den enda studie som räknat på klimatavtryck från rekvisita är den från produktionen av Bäckström (2019), där rekvisita räknas tillsammans med scenografi. Det går därför inte att utläsa hur stora utsläppen från just rekvisita är, men material för studiobygge uppges vara den största delen av scenografi- och rekvisitautsläppen.

Kostym: Beroende på hur man väljer att räknar på utsläpp från begagnade och hyrda kostymer kan man få ganska höga eller låga utsläpp från kostym. För Det mest förbjudna (2016) , där man räknade med att hyrda kostymer hyrs ut totalt tre gånger, och där en tredjedel av produktionsutsläppen för kostymerna tillskrevs Det mest förbjudna (2016), blev kostym den näst största utsläppsfaktorn efter transport, med cirka 7000 kg CO2e (13 %). Om man däremot räknar hyrda kostymer som utsläppsfria, som i denna kalkylator, hade utsläppen från kostym blivit nästan 0. Sammantaget kan man säga att produktioner med många roller och statister kan få höga utsläpp från kostym, särskilt om kostymerna som används är specifika och om mycket måste köpas nytt eller sys upp. Filmer med få skådespelare och där det är lätt att hitta begagnade kläder kommer att ha betydligt mindre utsläpp från kostym.

Hur har vi räknat?

I kategorin scenografi räknar vi endast på utsläpp från studiobygge. För inredning och möbler, scrolla ner till ”Rekvisita”. Utsläppen för studiobygge beräknas med hjälp av ett schablontal per kvadratmeter. Schablontalet är ett medeltal från några vanliga studiobyggesmaterial (MDF-skivor och plywood) och färg, och inkluderar utsläpp från produktionen av dessa. Att schablontalet används istället för utsläppsdata för de enskilda materialen är för att utsläppsdatan skiljer sig mycket åt beroende på produktionsland och tillverkningsprocess och det är därför svårt att ge ett generellt svar på vilket av materialen som är bäst ur klimatsynpunkt.

Begagnat material räknas i kalkylatorn som utsläppsfritt (0 kg CO2e) – alla utsläppen från produktion räknas istället på den som köpte materialet nytt. Därför får man som köpare av materialet inte heller något minskat utsläpp för att man ser till att det kan återanvändas av andra. Självklart är det ändå bäst att se till att det man använder kan återanvändas, men det kommer inte att synas i beräkningarna eftersom det då blir dubbelräkning.

Rekvisita skiljer sig mycket åt mellan olika projekt och det är svårt att hitta tillförlitlig klimatdata på många produkter och varor går det inte att beräkna utsläpp från inredning, möbler och övrig rekvisita i klimatkalkylatorn. Men för att ändå ge en känsla för utsläppen har vi räknat på ett exempel:

Vi har räknat på utsläppen från ett inrett rum bestående av en soffa, en fåtölj, ett soffbord, ett skrivbord och en stol. Produktionsutsläppen från dessa motsvarar cirka 780 kg CO2e. För att täcka upp för övrig inredning som hemtextilier, lampor och prydnadssaker läggs ytterligare 300 kg CO2e till. Det resulterar i ett uppskattat klimatutsläpp från ett inrett rum på 1080 kg.

Om all inredning skulle köpas begagnad blir klimatvinsten alltså 1080kg per inrett rum, eftersom vi räknar begagnat material som utsläppsfritt (0kg CO2e). Det här förutsätter att vi inte åker och hämtar den begagnade inredningen med bil på andra sidan landet, då vi snabbt kan äta upp klimatvinsten från begagnade möbler med ökade transportutsläpp. Till exempel kan en begagnad soffa (med ett produktionsutsläpp på 264 kg) transporteras i 73 mil i en dieseldriven skåpbil innan transportutsläppen blir lika stora som utsläppsvinsten från undviken produktion.

För beräkning av utsläppen från kostym används ett schablontal för en kostymuppsättning. Schablontalet bygger på utsläpp från produktion av ett par byxor, en t-shirt och en jacka. Begagnade, hyrda eller lånade plagg räknas som utsläppsfria (0 kg CO2e).

Hur minskar jag utsläpp från lokaler?   

Välj inspelningslokal och locationkontor med låga uppvärmningutsläpp. Fjärrvärme är ett vanligt uppvärmningssätt för lokaler och är ett av de mest klimatvänliga. Men försök att undvika lokaler med uppvärmning från till exempel  oljepanna.

Välj en inspelningsplats där du inte behöver använda gasolvärmare eller elgenerator för att få värme och el. Välj istället en inspelningsplats där det finns möjlighet att använda en ”vanlig lokal”. Om det inte går så välj hellre en gasolvärmare än en diesel- eller bensindriven elgenerator för värme, eftersom gasolvärmaren är mer effektiv.

Använd lokaler som annars står tomma, för bättre resursutnyttjande.

Välj hotell med ett uttalat klimatarbete, och gärna ett som har ett lågt uträknat klimatavtryck. Ofta innebär lyxigare hotell ett större klimatavtryck, och vandrarhem har generellt en lägre resursförbrukning och därmed mindre klimatavtryck. Dela rum är också ett sätt att minska påverkan.

Hur ser det ut i filmbranschen?

De flesta klimatberäkningar på filmproduktion redovisar inte utsläpp från lokaler, men det är vanligt att hotellövernattningar räknas med. För Bäckströms (2019) utgör boende och hotell den näst största utsläppsfaktorn, efter transport. Detta beror framför allt på höga utsläpp från boende under inspelningen i Thailand, som på grund av högre klimatutsläpp från elproduktion och avfallshantering i Thailand leder till högre utsläpp per gästnatt än i Sverige. Det belyser vikten av valet av inspelningsland, och de bakgrundssystem som finns där, för filmproduktionens klimatavtryck. För en annan svensk produktion, Min så kallade pappa (2014), utgjorde hotell och övernattningar 20 % av de totala utsläppen.

Hur har vi räknat?

I den här kategorin räknas utsläpp från lokaler som används under produktion och efterproduktion, samt eventuellt boende för team och skådespelare eller för personer som hyrt ut sina egna boenden för inspelning. Endast de lokaler som projektteamet bokar och som då inte samtidigt kan användas av andra räknas med. På SKH blir det då endast studio, rum för grade/klipp/ljud och biomixen. För lokaler utanför SKH ska endast de lokaler som hyrs från företag som har som affärsverksamhet att hyra ut att räknas med. Det betyder att t.ex. hyrda konferensrum och studios ska räknas med, men inte en privat lägenhet eller en restauranglokal som används under de dagar restaurangen ändå har stängt. Detta för att utsläppen från de senare inte antas uppstå till följd av filmproduktionen, och att de hade skett även om ingen hyrde lokalen. På så sätt premieras de som använder en annars oanvänd resurs. (Självklart är de hyrda lokalerna också varit uppvärmda när de inte hyrs ut, men om man ser det i ett större perspektiv så hade det inte funnits några hyreslokaler om ingen hade hyrt dem)

I utsläppsberäkningarna för lokaler har vi endast räknat på utsläpp från uppvärmning. SKH värms upp med fjärrvärme, och fjärrvärme antas också vara uppvärmningskällan för övriga lokaler eftersom 70 % av alla lokaler i Stockholm värms upp med fjärrvärme. För hotell och vandrarhem räknas utsläpp per gästnatt och det innefattar hela hotellverksamheten fördelat på antal gästnätter. För gasolvärmare och elgeneratorer räknas på utsläpp från förbränning av bränsle (gasol, diesel eller bensin). För att kunna räkna på antal timmar en gasolvärmare använts har en förbrukning på 300g gasol per timme antagits.

Hur minskar jag mina utsläpp från teknik?

Absolut viktigast för att minska utsläppen från teknik är att undvika elgeneratorer, och det är särskilt viktigt för energiintensiva ljussättningar. El från dieselgeneratorer ger cirka 15 ggr högre utsläpp än el från det svenska elnätet. Ha detta i åtanke redan vid val av inspelningsplats.

Minimera förbrukning – Mindre förbättringar kan fås genom att välja effektiva lampor (speciellt om du måste använda elgenerator), eller genom att se till att belysningen endast är igång när den behövs.

Hur ser det ut i filmbranschen?

Med den elproduktionsmix vi har i Sverige ger elförbrukning generellt sett låga utsläpp, men användning av elgeneratorer gör att utsläppen från ljus ändå kan bli påtagliga. I de två examensprojekt 20/21 där utsläpp från ljussättning beräknades användes bara el från elnätet och utsläppen landade på 11 respektive 24 kg CO2e. Hade elgeneratorer använts hade utsläppen istället blivit 174 respektive 375 kg.

Den svenska produktionen Det mest förbjudna (2016)  redovisar ett utsläpp från ljus på 650 kg CO2e, varav ca 500 kg CO2e var från dieselgenerator. Om endast el från elnät använts hade utsläppen varit ca 160 kg CO2e.

Vid inspelning i länder som har en elproduktion med högre klimatutsläpp kan utsläppen från ljus, och elförbrukning i allmänhet, bli betydligt större.

Hur har vi räknat?

Teknik ger utsläpp i produktionen och från elförbrukning under användning. En uppskattning på produktionsutsläpp från den inspelningsteknik som användes för SKH’s examensprojekt 20/21 visade att produktionsutsläppen per projekt för inspelningsteknik är försumbar. Även elförbrukningen från den inspelningsteknik som inte är ljus antas vara försumbar. Därför räknas endast utsläppen från elförbrukning från ljus med i kategorien inspelningsteknik. Både utsläpp från el från svenskt elnät och el från elgenerator beräknas. För att kunna beräkna hur mycket utsläppen kan minskas med en mer effektiv lamptyp (LED), frågar vi också efter typ av lampor som använts.